Lina & Cilla

Ibland ar det svart att beskriva en plats. Inte pa grund av att man inte finner inspiration eller saker varda att beskriva. Nej, snarare det motsatta. amtidigt som man vill beratta for hela varlden - ja nastan skrika ut sin foralskelse, sa vill man behalla det for sig sjalv. Platsen blir ens smultronstalle, en plats dit man flyr i dagdrommarna nar en resa dit ligger for langt bort i tiden. For mig ar den platsen KaiBae pa Koh Chang.

Vi skulle flyttat runden under varan nastan tva veckor har pa thailands naste storsta o, men vi blev val bada ganska foralskade och bestamde oss for att bosatta oss har i KaiBae och transportera omkring oss sjalva pa en moped for att utforska resten. Man fick oka gasen i uppforsbackarna for att undvika motorstopp pa de berg-och-dal-bane-liknande vagarna av Lisebergskaraktar. Pa ena sidan hade vi tarzandjungel och pa den andra dalgangar som ledde ner till havsstranderna.

Under alla kalla, dragiga vinterdagar i luftslussar, allt panikflangande fran stad till stad och all allman hysteri dar hemma, sa ar det denhar stillheten som jag har langtat efter. Dagar nar det kanns helt rimligt att sitta och pata i sanden i flera timmar, samtidigt som man pratar om ingenting.
Just darfor ar uppdateringarna inte sa tata, vi gor helt enkelt inte sa forfarligt mycket, men imorgon bar det av igen, da ska ryggsacken an en gang packas ihopa och vi ska bege oss mot Kambodja! :)

Lina