Lina & Cilla

Nu har vi lamnat Australien och styrt kosan mot Thailand, mer specifikt Bangkok.
Under de fem senaste veckorna har vi rest  over 300 mil upp langs Australiens ostkust. Pa fem vekor har vi rest genom ett Australien som ar ca 15 ganger storre an Sverige. Pa fem veckor har vi spenderat tre (TRE) lata dagar pa stranden.

Dykkursen hade vi hoga forvantningar pa, men trots det hade vi aldrig kunnat forestalla oss att varlden under ytan skulle vara sa vacker. Det ska arligt erkannas att vi, kvallen fora avfard, hade varan tvivel pa att vi kunskapsmassigt var redo. I efterhand forstar vi inte varfor. Att dyka frambringade en skon kansla av att svava omkring tyngdlos i rymden. Med ett fargsprakande korallrev pa ena sidan och outerspace pa andra.
Dagen efter vi var fardigcertifierade open water dykare kom dock den forsta chocken. Forut hade alla dyk varit med var grupp och ledd av experten och instruktoren Renaldo. Nu satte de oss i en gummibat, korde ivag oss en bit ifran den stora dykbaten, dumpade av oss dar och sa till oss: -Enjoy your way back! Folj bara strommen och se til att ha revet pa hoger sida, ta det lugnt och ni kan inte missa baten, ni kommer komma under den. OM VI KAN! Lina och Cilla helt ensamma i det stora bla, mitt i en stark strom som tycktes kunna fora oss hela vagen hem till Sverige. Efter ett tag underytan signalerade vi till varandra att nagot inte stod ratt till, baten borde ha dykt upp for lange sedan och vi hade nog varit under ytan for lange, vi bastamde oss for att ga upp och kolla laget. Mycket riktigt, vi hade passerat baten, for lange sedan. Ett forsta tappert forsok gjordes till att simma tilbaka, motstroms. Men vi gav upp snabbt. Istallet borjade vi vissla och vinka i ett forsok att fa kontakt med de svenska outlook killarna pa baten. En blandad kansla av pinsamthet och lattnad skoljde over oss nar Doggie satte sin i den lilla gummi-pick-up-baten som han sa obarmhartigt slang av oss ifran tidigarer, och kom for att hamta oss. Han skakade pa huvudet och suckade, sedan fick vi hanga efter baten i ett snore under en supermanliknande stil gjorde vi nagot som liknade "turbosnorkling" Mycket efektivt, man slapp simma som en dare och fick anda se valdigt mycket.  Det kan ju tillaggas att majoriteten av alla dykpar fick bli hamtade med pick-up bat den eftermiddagen. Och manga av de var faktiskt annu lange bort an vad vi hade varit.
Vi fick sannerligen mersmak for det har och ska verkligen forsoka dyka vidare i Thailand.

Mitt i natten i Hervey Bay sa hade vi traffat Kim. Honom sokte vi upp i Carins. Han i sin tur hade traffat ett par fran stockholm under hans utfard pa Fraser Island. Vi fem bestamde oss for att hyra en bil och aka ivag pa en dagsutflykt till narliggande vattenfall, dar vi hort att man kunde bade bada och grilla. Det var verkligen en marklig mix av manniskor. Kim var 30 ar, adopterad fran Korea, uppvaxt i GBG men hade bott 11 ar i Norge. Han var allergisk mot alkohol och tjanade storkovan pa roulette och sitt mobilforetag. Matto var en 38arig afrikan, uppvaxt i Stockholm med dreadlocks lika langa som cillas har och hans flickvan Sandra. Det var ett ultimat satt att avsluta Australien pa och trots att det regnade en hel del sa hade vi en fantastisk dag tillsammans.

Bildkollage fran Australien kommer senare.

Over and out. Lina

Byron Bay var vart forsta stopp efter vara fem dagar som "knubbsalar". Byron Bay, en liten mysig smastad placerad geografiskt ratt pa ostkusten dar du hittar de langsa surfvagorna i Australien. Surfaffarerna haglade tatt, apoteket hade allt fran frimarken till nagalacks remover och stranden var oandligt lang. Den har staden charamde oss likaval som manga andra svenskar. Det fanns inte langre nagon vits med att stoltsera med det engelska vokabularet, svenskan tog dig lika langt da nastan halften av alla backpackers i Byron kom fran Sverige. Det blev ett kort och intensivt stopp, 3 natter och vi gav oss ivag med vara vaskor an en gang.

        

Just nu befinner vi oss i Surfers Paradise, vilket vi trodde skulle vara en kopia av Byron Bay. En liten pittoresk smastad med den dar "hemma kanslan". Som vanligt lite daligt palasta. I Surfers Paradise haglar skyskraporna tatare an vad surfaffarerna gjorde i Byron Bay. Den langa vita stranden kantas av hoghus. Vi har hamnat i surfstadernas kommersiella centrum.

Nagra rapporter hemmifran sager att julstammningen inte riktigt infunnit sig an. Pa den har sidan jordklotet gor vi sa gott vi kan. Det narmsta vi kommer julstammning blir mina hemlagade kottbullar, kokta agg och julmusik.

Fran oss bada, till er alla en riktigt GOD JUL!