Lina & Cilla

Efter var relativt chockartade och (faktiskt) otrevliga start i Siem Reap, sa var Phnom Penh sannerligen ett uppbyt, aven om det inte fullt ut var var melodi sa var det en renare, mysigare stad.

Vi agnade var enda heldag dar at att hardforhandla ner priset hos en tuck-tuck chaffis och begav oss ut till det omtalade Killing fields.

Pa omradet dar Killing Field nu ligger upptacktes 129 massgravar med uppskattningsvis 17000 kroppar, tillhorande offer for de roda khmerernas utrensning. Hogarna med dodskallar ar en symbol for vad de kambodjanska kommunisternas utopi inneburit i praktiken. Nar vi vandrade omkring pa omradet ekade bara de hortidliga orden "aldrig mer,"  som proklamerades efter Auschwitz och andra varldskriget. Tomma ord hade det visats sig. 
Idag kanns det som att allt detta hemska har forvandlats till ett varumarke for att locka till sig turister och for att kranga filmer och bocker, vilker berovar de doda deras vardighet och personlighet. Samtidigt som det bara gor dem alla till namnlosa offer.

En ny, spannande, busstur a la Cambodia, tog oss ner till detsom ju sagt skulla bli "det nya Thailand," namnligen sihanoukville. Antligen omges vi av strander igen och plotsligt kanner vi oss mycker mer hemma.
Har kommer vi spendera nagra ljuvliga dagar med att gora sa lite som mojligt. (aven om vi, hurtiga som vi ar, bosatt oss relativt langt fran stranderna och "tvingas"cykla varje dag) den femte fyller en av oss ar, (och det ar inte jag) Den dagen ska vi gora sa speciell det bara gar. Hennes telefon fungerar, sa mitt forslag ar att ni bombar henne med grattis-SMS :)

ER Lina